Vad händer med oss när vi under 10, 20 eller 30 år håller tillbaka det vi egentligen vill säga?
När vi biter ihop.

Håller fred till varje pris.

Inte sätter gränser.

Sväljer ilska, sorg och frustration för att inte skapa konflikt.

Inom vedisk filosofi finns tanken att våra val här och nu skapar Kriyamana Karma den karma som formas genom hur vi lever, agerar och förhåller oss till oss själva.

Och inom yogisk och ayurvedisk tradition är vår röst och förmåga till självuttryck nära förknippad med Vishuddha, halschakrat, och med Udana Vayu den uppåtgående rörelsen av Prana som bland annat förknippas med tal, uttryck, riktning, mental klarhet och livskraft.

Det betyder inte att outtalade känslor orsakar Parkinsons, Alzheimer eller andra neurologiska sjukdomar. Så enkelt fungerar inte kroppen, och dessa sjukdomar har komplexa biologiska orsaker.

Men det finns ändå något väldigt intressant i den gamla visdomen:

Vad kostar det kroppen och nervsystemet att ständigt hålla tillbaka sig själv?

Idag vet vi också att långvarig stress påverkar nervsystemet. Kroppen kan leva länge i beredskap kamp, flykt eller frys även när vi på utsidan verkar lugna.

Ayurveda påminner oss om att hälsa inte bara handlar om vad vi äter eller vilka örter vi tar. Det handlar också om hur vi lever vårt liv.

Kanske är vår röst därför mer än ett sätt att kommunicera.

Kanske är den också en viktig ventil för vårt nervsystem och vår Prana.

Att leva mer i samklang med sin egen sanning betyder inte att säga allt man tänker eller att såra andra. Det betyder att inte överge sig själv för att bevara friden omkring sig.

Ayurveda handlar trots allt inte bara om att smälta maten vi äter utan också om vår förmåga att smälta livet vi lever.